Home » Recept, Språk

Chipskoma: nyord

28 november 2008 av Jonas Alvunger (Psyk) View Comments

CHIPSKOMA [schipps:kåma]

subst.

utrum, en-

 

Betydelse: Vi känner väl alla till den tillfredsställelse som är förbunden med att öppna en påse chips. Knastret som uppstår när man rycker upp påsen, den initiala doften av kryddning- som en teaser för smaklökarna, och lustan i att snabbare än eventuellt sällskap börja goffa åt sig. Det ligger något primitivt i att äta just chips, om man ska jämföra med annan mat. Rörelserna är handfasta och bestämda, blicken är fokuserad och sultet sugen, medan fingrarna spretar av beslutsamhet inför att fånga upp de största chipsen.

Men så efter ett tag händer något. Munnen börjar kännas torr, läskintag till trots, och man riktigt märker hur solkiga fingarna har blivit. Äckel. Sakta lutar man sig tillbaka och intar sin position i soffan: chipskoman.

Chipskoma är resultatet av kombinerad socker- och fettdrogning: ett blandtillstånd där kroppen säger nej till aktivitetet, men där hjärnan riktigt pulserar av den hyperkänsla som läsken givit upphov till. Det finns inget botemedel. Strandsatt ångest. Dålig film på TV. Löften om att aldrig göra detsamma igen.

Men det kommer alltid nya fredagar.

[tags]fördärv, chips, olw, estrella, hetsätning, snacks, sockerdrogning, nyord, chipskoma [/tags]

Läs även

Spara / dela med dig
  • Facebook
  • del.icio.us
  • Pusha
  • Bloggy
  • TwitThis
  • Google
  • Live
  • Maila artikeln!
  • Skriv ut artikeln!
  • HealthRanker
  • StumbleUpon
  • Tumblr
  • Jag håller med Bryt- variant är ett underskattat ord. Så även majonnäs. Aioli är inte så dumt, faktiskt, både till ost (som man kan skära i form av chips, alltså, pommes) och mer traditionella chips (utan fish).


    Har de senaste dagarna tänkt på det här med att chips i förhållande till potatis egentligen inte borde vara så onyttigt. Jag menar, 200 g potatis är faktiskt inte så mycket, men vad gäller chips blir saken annorlunda.



    Kram!


  • Men variant är ett fint ord som tål att upprepas!
  • Som variant till det av mig ofördelaktigt och förbluffande flerfaltigt använda ordet variant, skulle man kunna använda begreppet sort eller typ något annat...
  • Själv föredrar jag den brittiska varianten av chips, utan fish då. Men helst av allt gräver jag ner nyllet i den holländska varianten med en fet och oslagbar majonäs drypande över hela härligheten.
     
    Den där tunna och räfflade svenska varianten är så jävla torr och innehållslös, oavsett dippet...
    Kräm!
  • Det är också så jag tänker mig det. Om smaken av vinäger är alltför mild, så ser jag inte att creme fraiche skulle vara gynnsamt å några vägnar.

  • Jag tror säkert att creme fraiche hade kunnat funka. Om det inte helt hade övermannat dem- möjligen kan Lays variant på samma tema vara bättre till det, då deras vinäger står som halsbrännelågor i strupen.

  • Ja, jag inhandlade en trehundragrams påse igår av Salt & Vinegar- och visst är även jag överförtjust i comebacken. Jag tycker mig också ana en bättre smaksättning av vinäger den här gången, men den kan också vara att Estrella i paritet med andra mindre prominenta märken, och i sin vana trogen, framstår i desto mildare vigör.


     


    Jag håller med dig om att S&V (jag tycker det är på sin plats att bli lite intern här) är odippbara- möjligen att de skulle kunna passa au naturel med Creme fraiche, men jag tror inte att detta är någon vidare fulländning. Kanske bör återkomma i <font color="#660033">ärendet</font>?



     

  • Lika överförtjust som jag är över salt- & vinägerchipsens comeback, lika besviken är jag över dess dåliga svullfaktor. Min initiala felanalys är tvåfaldig;(i) det går inte att pressa ner en påse på en gång - de "växer" på ett sätt jag inte varit med om förr. (Dessutom får jag ont i käkarna efter ett tags intensivt umgänge beroende på att de inte kan skyfflas vidare neråt matstrupen till lika snabbt som vanligt. De bromsas upp av sin textur, som förmodligen är ett resultat av kryddningen i kombination med sin spröda släta form. Av detta konkluderas att chipshets optimeras då chipsen slukas i sin räfflade form.).(ii) De är odippbara.
  • Haha. Det beror på, måste jag säga. Om jag varit full i samband med chipskoman så bryr jag mig normalt sett inte så mycket dagen efter. Hygien, och kanske framför allt munhygien, är då inte en prioriterad fråga.


    Har jag däremot varit nykter så JA, självklart känns det som en död grävling lever i mig.



    Var på väg att sätta en smiley men jag ger fan i det.


  • Jag måste passa på att fråga: Har du en smak av död grävling i munnen dagen efter chipskoman, du med? Är det bara jag som noterat att i stort sett ALLA chips ger en så dålig andedräkt att man knappt står ut med sig själv?
blog comments powered by Disqus