Jag växte upp pojkflicka. Med morakniv, snickarbyxor, kort page och Tom Sawyer som största idol(och första kärlek).  För mig har det alltid- först för att mitt ideal var pappa, sedan för smått destruktivt tolkade feministiska tankegångar- varit viktigt att INTE VARA BRUDIG.
Vi behöver kanske inte gå in på alla detaljer eller var mina tankar kring det hela varit destruktiva; låt oss bara säga att jag står fast vid lika rättigheter och skyldigheter, jag står fast vid att det är ovärdigt att prata med babyröst när man är myndig och att …

Man får inse sina begränsningar. En stor trigger för mig är och har alltid varit mjukt bröd. Zombo äter alltid mjukt bröd(då han, till skillnad från mig, kan hantera detta).
Inte helt oväntat har denna kombination skapat en del problem i det nya sambolivet, men jag har ju nu aldrig varit den som bara ger upp och accepterar tingens ordning.
Jag ger er BULIMIKERFÄLLAN:
Notera: detta är en copingmetod, ingen behandling eller ens handling som i egentlig mening arbetar för ett tillfrisknande. Som en metod för att klara en vardag innan tillfrisknande är …

Japp. Jag har gått från att lyckas med konststycket att ta livet av Yuccapalmer(!) till att registrera mig inne på Odla.nus forum (samt därtill få min väns mors nick där- hon är nämligen en växtnörd av rang, och som svensk sådan är det då på Odla man tenderar hänga). Vägen dit har gått genom Zonalpelargoner, artiklar om skötsel av murgröna och kemisk krigföring på balkongen. Teorierna om Lasse Anrells pelargonförökning och dess eventuella nazi-inspirationer kan lämnas därhän, men man vet aldrig.
Ett antal liv har gått till spillo. Bland dem vi …

Ulrika Milles skriver en text som känns som alla de andra som handlar om hur fasansfull den nya internettiden är(och man kan nästan höra Haldatangenterna sjunga i bakgrunden från en jaktstuga på okänd ort). Läskig och pekfingermästrande.
Just själva texten har andra kommenterat bättre; jag dröjer mig kvar vid det enda i texten som känns relevant- för en liten del av FB-medlemmar och Twitterditon:
”olika framställningar av sig själv på samtidens stora scen…”
Twitter och Facebook har jag ingenting emot. Nu twittrar jag inte värst mycket, och jag är en periodare av rang …

Ja, hörde ni det alldeles nyss, på Debatt? ”Vad tror du Sveriges 500.000 muslimer tycker om det[att SD är emot moskébyggen på svensk mark], Björn Söder?” pekade Janne med hela handen och såg sådär morrande nöjd ut som bara han kan.
Nu har vi då, i runda slängar, ca 400.000 individer i Sverige som kommer från så kallat ”muslimska länder”. Där räknas Dilsa Demirbag-Sten och Nima Daryamadj- bland många andra uttalade ateister- in. För att korrekt mäta antalet troende muslimer får man således gå på det antal som är anslutna till …

Det slår mig, att när jag väl klarar av att röka bara en cigg om dagen(redan nu i princip en realitet undantaget helgerna) kommer jag att röka sju cigg på en vecka. Det är lika lite som en extremt återhållsamt bra dag under min tid som heltidsnikotinist.
Omslaget till Andreas Malms Hatet mot muslimer är så snyggt att bara det borde inducera ett köp- och ett habegär. Ut, köp, blogga, diskutera.*Läs förresten Herolds Newsmillartikel om att mottagandet av boken bekräftar dess slogan ”årets viktigaste bok”.
Många bloggare nämner old school-journalisterna som skitnödiga …

Inte bara blir jag paniskt rädd och stressad av de där bloggutmärkelserna som ibland kommer förbi (hur fantastiskt det än är), inte bara är jag helt oförmögen att inleda konversationer med folk (åtminstone inbillar jag mig det, i mina värsta stunder), och så vidare in i oändlig tröttsamhet: nu ser jag till min alltmer resignerade och matta fasa att min egen folkskygghet har fått mig fullständigt i sitt grepp.
Årets Jan Stenmark-almanacka är nämligen av den flerkolumniga sorten. Ni vet, den där som är till för fler personer än en. Är …