Jag har smygstartat återkomsten till bloggandet på ett annat ställe, nämligen på Den Bruna Maten och som medlem i Familjen Bruun.

Varje vecka publicerar vi nya recept och recenserar mat ur våra samlingar av receptkort från 70-talet. Några exempel på våra hittida kulinariska excesser är Kaffefläsk, Köttfärsrutor och inte minst Plommonkrans.
Läs även om Den Bruna Maten i Dagens Ledare.
Välkomna och låt er väl smaka, eller nåt…

Det har av olika anledningar varit skamligt dåligt med uppdateringar på Psykbryt de senaste månaderna. Från och med nu kommer det att dyka upp nya inlägg – kanske inte så ofta – men vi har i alla fall bestämt oss för att bekämpa bloggbrännan och försöka börja skriva igen. På låg värme tänds nu åter blåslampan i arslet – eld ska med eld bekämpas, så att säga.
Sidan har nu fått sig en liten ansiktslyftning, men som vanligt gäller att vi inte under några som helst omständigheter är färdiga. Det blir …

Man får inse sina begränsningar. En stor trigger för mig är och har alltid varit mjukt bröd. Zombo äter alltid mjukt bröd(då han, till skillnad från mig, kan hantera detta).
Inte helt oväntat har denna kombination skapat en del problem i det nya sambolivet, men jag har ju nu aldrig varit den som bara ger upp och accepterar tingens ordning.
Jag ger er BULIMIKERFÄLLAN:
Notera: detta är en copingmetod, ingen behandling eller ens handling som i egentlig mening arbetar för ett tillfrisknande. Som en metod för att klara en vardag innan tillfrisknande är …

Jag har haft semester och blivit nikotinförgiftad. Jo, det är alldeles sant- sådant kan tydligen hända om man efter flera månaders ickerökande trycker i sig nästan ett helt paket på en kväll. Då, kan jag informera, blir man sängliggande med hink i två dygn efteråt, hänvisad till barnmat för 6månadersungar och avslagen cola.
Min katt, som vid sammanflyttning med Zombo fick flytta till mina föräldrar, har visat sig från sin bästa sida: på balkongen har Skum lyckats fånga en fågel. Det är ingen lätt sak, fågelmördartekniken, så jag böjer mitt huvud …

Är det bara jag som noterat detta med att stirra som en ny trend?
Skämt åsido. Och det är väl märkligt. Det är tydligen omöjligt för medier att publicera naturtrogna bilder av psykfall. Nej, det ska synas tydligt att man är galen, för annars är det inte som att det inte är på riktigt – detta trots att de flesta med psykiska problem oftast och i livets flesta situationer ser ut som vem som helst.
Fast vid närmare, bitter och krank eftertanke – jag är väl kanske inte den som föregår med …

Jag trodde aldrig att jag skulle stöta på honom igen, men så korsades våra vägar åter. För att göra en lång historia kort: Året var 1996; jag hade precis gått ut högstadiet och belönades naturligtvis för detta på de sätt som folk fann lämpligt. Man kan väl säga att det blev det vanliga grejerna, mest. Oönskade blomster kring halsen, några fula och töntiga nallar, ett och annat trashigt från Orrefors outlet (det hette säkert Orrefors rea-bod vid den här tiden) och några knyckliga hundralappar att ”köpa sig något vettigt för”. …

Jag fick ovanstående bild från Ataraxi och hittar det här hos Bibblo på samma tema:
– Två dolda lyten har format mitt språk. Det är en hängande läpp och ljudet av en sågklinga i mitt huvud. Sågklingan stoppar en millimeter innan vansinnet.
Själv har jag rätt så mycket i huvudet, men mig veterligen ingen sågklinga. Säga vad man vill om Ranelids språk – egentligen är det väl kanske han själv som säger mest – men om vi nu ska se lite allvarligt på detta så är det faktiskt tinnutus som Björn …