Jag har bott på mitt nya ställe en dryg vecka nu. Jag tycker väl att jag trivs bra, och att det numera enbart återstår tre kartonger att packa upp – det ser jag som en extremt tilltalande och oväntad succé för att gälla mig.
Vad jag dock under den gångna veckan har oroat mig desto mer över, det är grannarna – eller kanske snarare bristen på dessa. Finns de överhuvudtaget?  Jag hör aldrig någonting eller någon: aldrig några steg i trappen, inga gräl på helgen, inga stön – nej, inte ens …